Denna uppsats är en redogörelse och analys av olika motiv för musikledarskap som förekommer inom Equmeniakyrkan. Analysen är baserad på en översikt av teologiska beskrivningar av tjänst och kallelse samt en enkätundersökning. Med hjälp av en egenkonstruerad teologisk analysmodell synliggörs frågor om ansvar, angelägenhet och identitet. Uppgiften är att redogöra för individuella, lokala och nationella beskrivningar av musikledarskap inom Equmeniakyrkan, och synliggöra hur olika motiv relaterar till varandra.

Uppsatsens resultat och slutsats visar att det förekommer fyra olika kategorier av övergripande motiv för musikledarskap inom Equmeniakyrkan. Personer inom dessa olika kategorier kan utöva musikledarskap, men deras motiv skiljer sig åt. En sådan mångfald av olika musikledarskap kan utgöra teologiska och praktiska problem. I många fall är motiven oförenliga i förståelsen av en gemensam teologisk identitet. De står samtidigt i kontrast till Equmeniakyrkans officiella identitet som en enande kyrka i Sverige.