Den kristna traditionen härbärgerar såväl en skadlig antropocentrism som en problematisk hierarkisk uppfattning om tingens värdeordning och maktutövning. Tillsammans har dessa två drag legitimerat ett destruktivt utnyttjande av den icke-mänskliga naturen. Samtidigt är det tydligt att den kristna traditionen också bär på resurser för att problematisera dessa drag. Detta paper ställer sig i den senare fåran genom en systematisk-teologisk analys av visionen av gudomliga tronen i Uppenbarelseboken 4, med metodologisk inspiration hämtad från exegeten Elisabeth Schüssler Fiorenza. Visionen är laddad med den tidens politisk-teologiska symboler, och här sägs ”fyra varelser” sitta ”mitt för tronen och runt om tronen” (4:6, Bibel2000). En vedertagen tolkning är att de märkliga varelserna, till synes sammansatta av olika arter, symboliserar hela skapelsen inklusive mänskligheten.

Vilka perspektiv kan utvinnas här ur om relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga? Och inte minst, var sitter varelserna egentligen? Den grekiska grundtexten är långt ifrån entydig, och i en tronscen som denna är positionsbestämning av yttersta vikt. Detta paper går med varelserna för ögonen i dialog med texten för att tänka med Uppenbarelseboken kring Guds makt, skapelsens roll och människans relation till den icke-mänskliga skapelsen.